Nöjesguiden ringde, de vill ha tillbaka sin formulering
Den typ av formulering jag ska skriva om nu är inte på något sätt ny utan dyker upp i nya former lite då och då. Ofta ganska rolig men i helgen gick det inflation i just denna typ av ironi hos tre kvällstidningsskribenter. Det första exemplet rätt roligt, de tre efterföljande mindre kul.
- Annika Leone i Expressen Fredag apropå inbakad fläta i luggen: ”2005 ringde, de vill ha tillbaka sin fläta”.
- Fredrik Virtanen kommenterar schlager-Velvets smink i sin blogg : ”Stureplans-90-talet ringde och ville ha läppstiftet tillbaka, tydligen”.
- Sofi Fahrman i inte mindre än två sammanhang i samma artikel om kläderna i Melodifestivalen: ”Bolibompa ringde och vill ha sina kostymer tillbaka” och ”80-talet ringde och vill ha sin stil tillbaka”.
Tre efterföljande?
ja, Sofi hade ju två likadana formuleringar i samma artikel (båda i punkt tre).
Lite som ”…är det nya svarta.”
Konstigt att dessa formuleringstyper inte slagit igenom tidigare bara, jag minns dem från amerikanska 1980-tals-college-filmer
hm…. bland extramaterialet på min Scrubs-box (säsong 1) pratar de om sådana skämt som något som manusförfattare älskar att svänga sig med men som egentligen inte är så himla roligt.
Jag tycker formuleringen ”simmar ur bild” helt klart borde få en revival. Du använde den i ett tidigare inlägg och hela Janne Loffe Carlsson/Grynet Molvig-eran från det tidiga TV3 ringde simultant och ville ha formuleringen tillbaka. Jag vill att den ska stanna här hos oss dock. :)
Fredrik: ha ha!