Privat – Gynning och Schulman
Jag var förresten på lanseringen av Privat och eftersom den var otroligt snabbläst och jag inte kommer recca den i Glamour skriver jag en snutt här. Recensionschock hos Popjunkien!
Mejlen är rätt roliga och lite skvallerintressanta men verkligen inget speciella alls. Hade inte Gynnings mamma jobbat på förlag hade de här mejlen aldrig varit bokstoff. Både du och jag skrev (innan bloggar och Facebook tog all vår internettid) mer kluriga mejl än desssa.
Det mest intressanta med boken är att mejlen är från vintern 2006-2007, alltså strax innan Schulman blev bloggkändis och man känner igen vissa moment redan här. Han kallar sin flickvän, numera fru, för monster. Han får inte använda datorn hemma så han mejlar bara till Gynning när han är på jobbet. Han verkar inte gilla jobbet (fortfarande på Stureplan) alls. Gynning å sin sida har också en intensiv period i sitt liv, där jobbet på Förkväll och den stundande bröstoperationen hårdvinklas.
Jag kommer inte undan känslan att vissa delar är efterhandskonstruktioner. Sen är det lite konstigt att de aldrig svarar varandra. Varje mejl är 1-2 sidor långa redogörelser om sina egna liv, inte så mycket dialog. Det är tydligt att det är två narcissister vi har att göra med. Samtidigt är det inte bara skoj och glam, de är båda lite ledsna och rädda ibland. Och det är tydligt hur vänskapen växer fram, särskilt de där ”åh vad roligt att vi mejlar varann” känns igen från vänskapliga nätkontakter jag själv haft genom åren.
Betyg? Tja, en etta-tvåa sådär.
Nästa läsprojekt: Fördjupade studier i katastroffysik.
Åh, jag gillade verkligen den boken (Katastroffysiken alltså). Plockade upp den av en slump på Münchens flygplats eftersom jag läst ut alla böcker jag haft med på semestern. Naturligtvis var det hänvisningarna till The Secret History och The Virgin Suicides som avgjorde det hela. Men jag blev inte det minsta besviken. Rolig, sorglig, lite udda berättelse. Gillar de återkommande litteraturhänvisningarna!