Spänningsmoment jag är trött på
Ta valfritt inredningsprogram.
En husägare som är bortlurad.
Ett team som gör om inredningen/trädgården/exteriören i hemlighet.
Samma team som jobbar mot klockan.
En stressad inredningsarkitekt som bara är i vägen.
Ett gäng utsjasade hantverkare som konstaterar att det är mycket kvar att göra.
Något som inte får gå fel går fel.
Någon som går fel konstaterar att om X minuter kommer hon/han/de hem.
En hysterisk inredningsarkitekt ropar ”koooommer vi hinnaaaa klaaaart?”.
Eh. Ja, det kommer ni. Alla som tittar vet att ni hinner klart, för är det någon som hinner klart är det inredningsprogram i tv.
Så ospännande att låtsas om att det är en kamp mot klockan när det ändå alltid är klart samtidigt som husets herre/dam svänger upp på infarten.
Dela:
Inte så mycket spänningsmoment – men det är också obligatoriskt att hantverkarna ska såga inredningsarkitektens idéer som opraktiska/fula/ej genomförbara.
Schysst ordvits jag fick till där. Håhå.
haha! ååh, håller med.
Tittar ju alltid på sådana program. Inte för spänningens skull,för jag har aldrig sett att dom inte blir färdiga. Det kanske finns någon som sitter och väntar på att dom inte gör det?????
Annat tv-relaterat ”spänningsmoment” som man är trött på så här i galatider:
Att det måste gå långsamt att läsa vem som vunnit, och det ska gå väldigt långsamt att öppna kuvertet och sen ska alla som vinner få en stående ovation.
Carreca: eller hur! Plus att de aldrig verkar öva att läsa upp de nominerade heller. Tydligast när Carl Bildt försökte säga ”Bloodshy” på Grammisgalan.