Djur-op
Jag för ju ett krig mot svengelska i låtar så Melodifestivalen är ju en fest för mig på flera ett enda sätt tack vare det. Från Christer Sjögrens ”I love Djur-op” till Velvets ”Deja vu” (som jag inte minns texten på men det var illa).
Jo, visst får man sjunga på engelska även om man inte är bra på det. Frågan är bara varför man ska vilja göra det? Varför inte sjunga på ett språk som man behärskar bättre?
Jag har funderat kring detta tidigare, läs t ex här.
Dela:
Jag har full förståelse för att svenskar både skriver och framför låtar på engelska. Det är ju en sköld att gömma sig bakom, det blir inte jättepersonligt. Det finns skillnader i tyngd, jämför ”I love you” med ”Jag älskar dig”, där det förstnämnda kan användas nästan närsomhelst medan den svenska varianten blir mer allvarlig.
Men jag håller verkligen med om det du skriver i den gamla texten: Har man inte perfekt engelskt uttal borde det väl vara bättre att renodla svengelskan, ungefär som jamaicansk, australiensisk, amerikansk(!) engelska? Fast det kanske inte behövs, engelskspråkiga personer avslöjar nog var vi kommer från ändå. :)
Eller såklart: Sjung på svenska!
Men vad tycker du om Amy diamonds engelska?
Hon slår ju förra årets skolfröken-Marie med hästlängder (även om jag inte har hört Amys Thank You ännu!)
”Deja Vu” är väl ändå inte svengelska.
Jonas: jag måste erkänna att jag är extra hård mot svengelska, jag har exempelvis inget emot den knackiga engelska som CSS kör. Dubbelmoral av mig! Antar att det har att göra med att svengelska är mer ”sårbart”, för att man själv kan känna igen sig i det. Och att andra nyanser av engelska blir exotiska.
Anna: den är ju ljuvlig. Ett praktexempel. Och Marie haha! Trajing tou rekål.
Henrik: nej precis. Låten heter Deja vu (med en massa apostrofer, jag vet inte åt vilket håll de ska vara) men texten som Velvet sjunger är på engelska.
Velvet förresten. Vilket naturligt artistnamn för en svensk.
Ja det ska väl låta deja vyyy när man uttalar det?