Tre nya platser
I det ljuvliga vädret har jag i goda vänners lag besökt tre för mig helt nya platser i Stockholm. Jag, som ändå nyss varit i Egypten, har också bränt ansiktet i en grisrosa ton.
1. Mälarhöjden
Jag har haft fördomar om Mälarhöjden. Det ser ut att ligga så långt borta på kartan och ligger dessutom längs min hatlinje på tunnelbanan. Men det tog typ bara 22 minuter att ta sig dit från mig och det var så fiiint. Som en liten småstad i storstan och nästan lika bra som min egen älskade närförort. Vi kikade på Brittas nya hus och fikade i Klubbens borg. Pratade om tjockisbyxor och tjuvlyssnade på två komiker. Sen avslöjade Britta en schackhemlis (som jag ska blogga snart).
2. Nürnberghuset
Sen tog vi oss in till Söder och mötte upp folk och fä på årets textmässa i Nürnberghuset. Vi tog en snabbrunda och bläddrade i några böcker innan vi parkerade oss i solskenet på innegården med ett par tre öl. En väldigt mysig solig oas mitt i de kvarter jag besökt nästan mest i mitt stockholmsliv, men inte förrän nu såg jag dem inifrån.
3. Fåfängan
Så många gånger som jag tänkt att jag ska trampa upp och kolla utsikten på Fåfängan, det fyrkantiga berget i Danvikstull. Så hade jag och mitt brunchsällskap Lisa ett riktigt great minds think alike moment och bestämde att det var där vi skulle käka. Så igår morse träffades vi i Slussen för att traska bortåt uppåt. Vi gick så klart fel väg framåt (en klassiker, att försöka gena via Ersta sjukhus) men kom dit lagom snabbt.
Men detta säger jag nu: om man klättrar hela vägen upp dit ska man vara beredd på att det kan vara fullt och att caféet inte öppnar förrän i maj. Så vi ramlade ner för kullen och gick till Bakverket i stället.
Man kan inte hata linje 13 ju! Apropå utsikt: nästa gång du är i Mälarhooden tycker jag att du ska åka en station (eller promenixa) till Bredäng och ta dig en bakelse på världens vackraste punschveranda. Punschverandan hör till Lyran – ett gammalt sommarnöje som sägs vara ursprunget till uttrycket ”att vara på lyran”.