Sliding Doors

Jag tänker på Sliding Doors varje dag.

Inte för att jag tycker det är världens bästa film. Utan för att filmens hela utgångsläge – det där tänk om inte – är så himla spännande. Min man tröttnar nästan på mig när jag kör igång mina kedjor: ”om inte det hade hänt så hade inte det hänt och så hade inte… barnen funnits!” – är en vanlig en.

Eller just nu då: den om alla små oansenliga detaljer som ledde fram till att hela familjen blev magsjuk direkt när vi kom hem från Australien. Hade vi gjort EN sak annorlunda, hade vi förmodligen inte blivit sjuka.

Eller?

Dela: