Lakritspuck
Jag är ingen glasspinnemänniska. Men jag glömmer bort det ibland och köper en glarr. Häromdagen: en Lakritspuck. Jag åt upp lakritshöljet och slängde resten, så lite tyckte jag om den.
När jag var liten var jag värsta glassomanen och hemglassbilen var Gudarnas fordon (nej, men min klasskompis brorsas). Vad hände?!
Jag vet åtminstone en del av svaret: jag hittade Häagen-Dazs och Ben & Jerrys. Sen dess behöver jag liksom inget annat.
Man kan ju köpa glass från glassbilen i Ärla och glömma den i bilen när man kommer hem (1 mil) och hittar den dan efter.
Nej, det finns liksom ingen poäng med att äta annan glass än B&J. Eller jo, sån man gör själv i glassmaskin (med hjälp av B&J:s receptbok) går ner.
Hjälp, jag är en B&J-buzzador låter det som.