Kommer sakna: promenaderna
Med iPhonen fylld av Tankesmedjan har jag knatat upp och ner längs Yarra River nästan varje dag. Usch och fy för att åka hem och sladda omkring i någon snöhög i någon jävla vintersko. Vill inte. Jo: vill gärna åka hem men vill inte veta av något som helst vinterunderlag.
Minnen jag bär med mig:
En (varm) dag gjorde jag det episka misstaget att glömma vattenflaska. Överlevde knappt fram till vattenposten 1 km bort.
En dag såg jag en död råtta. Den visade jag för min son senare samma vecka (den låg kvar!)
En dag såg jag två färgglada fåglar bredvid gångbanan. Här ovan är den ena.
En dag åkte vi båt i stället för att gå. Jag var hela tiden rädd för att tappa mina barn över relingen.
En dag gick jag hem från stan och de andra åkte tåg (en station). Jag kom hem först.
En dag (samma som ovan) såg jag två Iron Maiden-fans promenera i helsvart och helbyxat. Stan kryllar av dem just nu pga konsert.
En dag (fast flera) pågick en hållbarhetsfestival längs floden. Fint initiativ men i matstånden spelades… Manu Chao så klart. Det verkar vara något sorts grupptryck som styr det där, tyvärr.
Ville bara komme med en aning beröm.Gillar bloggen, och du verkar störtskön!
rebecca, du har fått mig att vilja något som jag tidigare aldrig ens funderat över: att åka till australien.
men åh vad fina kommentarer, båda två. Lyckliga jag!
wibjörn: nästa inlägg kan eventuellt få dig att ändra uppfattning :)