Jag har haft ”Let the river run” på hjärnan i en vecka nu och så var den med helt kort i en bok jag läser. Ett sånt sammanträffande! Jag var tvungen att söka upp videon och spela av mig den. Så härlig låt! Så härlig yuppienostalgi i filmen! Jag skulle vilja se Working Girl igen.
Min son älskar Yohio. Alla hans klasskompisar älskar Yohio. Och jag kan inte tänka mig någon vettigare förebild för mitt lilla barn just nu, så jag älskar också Yohio. Att en sminkad sundsvallspojke med mjuk utstrålning och stort självförtroende på kort tid kan bli förebild för en hel barnageneration tycker jag är viktigt. Inte så
Nya Hurts! #blogg100
Lite nöjd är jag över att jag var först (?) med att länka till Robin Stjernbergs goat edition. När jag hittade den hade den bara 60 views, idag har den 270 000 typ. Nu tror jag inte på något vis att jag var katalysatorn men det var kul att fånga det så pass tidigt. (Förlåt,
Så gick han och VANN. Roligt så inåt för oss som hejat på honom i flera veckor nu. Och för honom själv så klart. Den där genuint överraskade glädjen. Årets Melodifestival har varit den roligaste att följa sedan vi livebloggade framför sändningarna 2008 och 2009. Det beror främst på tre saker: 1. Att min son
Vet inte vad jag ska skylla på faktiskt. Visst, jag är lite bakis idag. Och jag är jättetrött efter att ha vakat över min son som hade falsk krupp i natt. Men annars? Nej, jag har faktiskt ingen bra ursäkt för att jag på Melodifestivalens genrep grät. Inte bara en utan två gånger. #blogg100
Jag har alltid varit svag för distad sång. Ända sedan Believe med Cher (nej, nu skojar jag faktiskt). Men oavsett, ända sedan jättelänge har jag tyckt om när sången distas. Därför är The only thing I know min favoritlåt med Gotye. I det här hushållet upptäckte vi honom samtidigt som alla andra men vi har
Okej alla kreddläsare ni får hålla för ögonen för nu ska jag jättehylla en låt från Melodifestivalen. Både jag och min man tappade hakan i lördags när Robin Stjernbergs låt kom på. Vilken omedelbar hit! Vilken fantastisk refräng! Tyvärr hade han ju lite otur med wailandet i livesändningen, men nu när studioversionen är släppt på
Petula Clark är 80 år gammal och släpper en ny skiva. Inspirerande! Det firar vi med att lyssna på Downtown. En av mina favoritlåtar när jag var liten. Vi hade den på ett blandband i bilen, men inte hela. Mamma hade spelat in den från radion och inte fått med slutet. #blogg100
Helt plötsligt består alla sociala medier av en och samma fras: ”jaa, han är tillba-Kaah!” Så alla älskar Kaah helt gränslöst alltså? Varför har de aldrig skrivit om honom tidigare då? #blogg100
Vad var din största framgång 2012? Jag hade ett alldeles fantastiskt yrkesår, faktiskt det allra bästa på de 10 år jag jobbat! Både resultatmässigt och uppdragsmässigt. Av många omfattande, spännande, roliga, utmanande saker jag fått förtroendet att jobba med så är denna svår att slå. Jag är tacksam, stolt och – unikt för att vara
För den som gillar både popjunk och träning kommer här två tips som jag fått av min vän, kollega och ständiga inpirationskälla Cissi. Bloggen ROCK’N’ROLLRUNNING. Jag hämtar all min inspiration från coola kvinnor i medievärlden. Så som nyfrälst tränis läser jag gärna om rockiga reklammammor som springer till och från jobbet i coola kläder. RNRR-Tove
Ibland bara fastnar en låt ni vet. Just nu är det denna som snurrar i min skalle. Perth med Bon Iver.
Firework med Katy Perry. Älskade låt! Den spelades mycket när vi var i Australien sist och varenda gång jag hör den tänker jag på solskenet down under. Min allra bästa gladlåt faktiskt.
En av de roligaste sakerna med att vara träningsbloggare (tihi) är att jag nu kan blogga springiga Spotify-listor! Måste bara sminka min litegrann, den innehåller lite väl mycket pinsamheter just nu kanske. Men jag har i alla fall utgått från Blankens lista och lagt till och dragit ifrån. Länk till Spotify. Den allra första låten
Inte så otippat att den här gamla anglofilen blev mycket förtjust i OS-invigningen. Jag har sett den tre gånger hittills och tänker se den igen. Vad var så bra? Stämningen, stoltheten, humorn, allvaret, effekterna och överraskningarna. Trummorna, sagofigurerna, suffragetterna, krigsveteranerna, NHS-hyllningen, teveserierna, filmklippen, musikmedleyt. Och trots att musikdelen innehöll så MÅNGA favoriter, och så MÅNGA
Har hört den här så många gånger men inte lyckats placera den förrän igår. Tycker om!
Jag läste Mitt livs roll av David Nicholls i helgen. Att den utspelade sig i London räckte tydligen för att jag skulle bli jättenostalgisk och längta tillbaka till en stad som jag inte längre känner. I stället för att skaka av mig känslan dök jag ner i den. Har nu därför ägnat 48 timmar åt
Har ägnat hela kvällen åt att surfa inredning och mönster. Jag vill ha något lätt aztekmönstrat i vardagsrummet när vi nu rensar bort 70-talslooken. Har i sakta mak börjat bygga mig ett litet mood board för nya inredningen borta på Pinterest. Tänkte avsluta kvällen med att kolla på Kents nya videon ”999″. Och vad skådade
Medan jag funderade över favoritlåt i förra inlägget tänkte jag på de låtar jag lyssnat mest på under 2011. Ett partypopår, tydligen, med ett litet, litet indiestråk. Till the world ends med Britney Spears. Firework med Katy Perry. S&M med Rihanna. We found love med Rihanna. Islands and shores med Deportees. Someone like you med
Ni kommenterar